Hemmets Journal
Förra veckan packade jag kaffe, kakor och nedfryst köttsoppa och styrde kosan mot ”lappen i Manjaur”. Mitt uti urskogen blev jag och min äldsta vän och företagspartner intervjuade för tidningen Hemmets journal. Det här med 2 kvinnor som driver företag på glesbygden är visst säljbart…
En babyflock på utfodring,tamrenar och några arbetande samer sammanfattar dagen. Inte så olikt hemma. Men seismiskt underbart att se Maja! På kvällen fick jag höra att köttsoppan ”räddat” hennes liv. Jag älskar verkligen det där med mat, det är som mitt lilla trick. God mat och choklad kan även få den värsta pessimisten att le.
Igår tog mig en tripp till min bästa Anna-Marja tillsammans med en frilansjournalist som ville skriva ett reportage om oss för Hemmets Journal. Väl framme möttes jag av en annan babyflock och några kommentarer om
Under Bara jag
Skattjakt
Som ni säkert märkt, bloggar jag minimalt! Det jag arbetar med just nu slukar tid, både betald och obetald sådan. Jag gräver i djupa skogar och bland snirkliga krumelurer efter bortglömda skatter. Ord som beskriver allt vi ser mycket utförligare och vackrare än vad det svenska språket kan! Det bästa med allt är att jag får mycket tid med min mor, far och min vän Sara-Helen som jag jobbar med! Awesome! I svackorna föreläser jag, jobbar med 1 projekt och matar några barn med samiska. Jag har börjat ta ton och det känns som jag vunnit en miljon!
Eftersom vi båda är uppvuxna inom renskötseln kommer vi främst att koncentrera oss på den termiologi som berör renen
Renen har oändligt många färger och i dagens talspråk kallas det, gul, vit, svart, mörk och så vidare. Det ska det bli ändring på
Renens teckningar är oändligt många.
Under Bara jag
